Nu, för första gången i livet. Har jag decklarerat och betalat skatt. Det känns lite surt när mer än 60% av lönen som man skattar på försvinner med pensioner och skatter. Men jag hoppas att de andvänder pengarna väl. Vilket som jag ibland tvivlar på.

Sverige, det land vi lever i är ett land som de senaste åren har varigt väldigt stillastående. Vi är fortfarande fast vid vår uteltade bilindustri och snöar in oss i besparingar. Allt blir sämre: skola, sjukvård, pensioner. Även fast sverige nyss har gått igenom en av våra största högkonjunturer någonsin har besparingar varigt ett ständigt begräpp i tidningen. I skolan slås klasser ihop och Mickal Rosen folkvald i Falukomun har utalat sig om att han kan tänka sig  klasser på 60 pers. Något som jag anser som helt orellevant.

Vart är vi på väg? Tittade på gävledala igår och nyheterna kunde lika väl sänds för tio år sen. Om en brand i en lägenhet. Några slalom tjejer och lite annat trams. Sverige ligger inte längre på topp som för tjugo år sen. Inga stora satningar görs. Som när vi byggde reningsverk, vattenkraft, järnvägar osv för hela slanten. Den tiden då vi hade råd att utveckla istället för aveckla. För det är det som jag tycker vi gör. Bort med skola, sjukvård, försvar, äldrevård osv.

Och i Industin ser vi samma tendens. Inga får bli sparkade och företag får inte läggas ner. Eltandet med att saab ska vara kvar gör att vi tar död på oss själva. Om det finns så många Injengörer som har så god kompentens. Varför låta dom utveckla omiljövänlig teknik? de kan väl utveckla miljövänlig? Det är då framtidens industri öppnas.

Varför  har inte varje hushåll i Sverige bergvärme? Som egentligen är solvärme. För var kommer värmen från jorden ifrån? 

Polikterna gillar det inte. För man säger sig tycka att det inte finns tillräckligt mycket värme i marken. Men tro mig den räcker. Bergvärme är en sak som det är ett frågetecken om det är fossilt eller inte. Och bara en politiker hör ordet fossilt får den att blicka på andra håll. Utan att riktigt tänka efter. Den största el förbrukningen i sverige går just till att värma upp hus. När vi slutar värma hus med el och andvänder bergvärme istället får vi jättemycket energi över.Då kanske vi kan satsa på el-bilar. Men tyvärr för att laddningsstationerna för elbilar ska funka måste vi bygga om hela el-nätet. Som Sverige inte har råd med, eller?

 Jag tycker det är synd att vi liver i ett stillastående samhälle och jag hoppas att det händer något snart. Att tex:Den som är expert på el bestämmer om el-frågor. Och inte en poltiker som lever för att tycka saker.

Praktisktsätt finns det mycket vi kan göra med dagens teknik. Men de flesta ser nog kostnader istället för möjligheter.

Idag är det söndag och det betyder att det är dagen före en kaotisk måndag. Då allt som man skjutigt upp kommer på tablån och måste göras. Nu är det ju sista veckan innan påsklovet och bara tanken att lovet snart är här kommer nog att få mig ta fram en extra växel. Men om det är sant, det återstår ju att se. Det blir ju som sagt aldrig som man tänkt sig.

En natt drömde jag att jag och min klass gick upp till gläntan (ett frilufsområde ovanför skolan) och vässade pennan tillsammans. Vi satt där i skogen och så Ropa Axel:

- Nu är jag klar med min!

- Och ja är klar med min, sa en annan.

När vi alla var färdiga så gick  vi tillbaka och fortsatte våra lektioner som vanligt.

Och om man ska tolka denna dröm så är det här nog något jag saknar. Att bara gå ut och bara göra något så onödigt som att tillsammans vässa pennan . Att allt inte behöver ha ett stort syfte eller mening. Att bara göra. Lite som i småskolan. Då varje vecka vi hade utetimme och grilla korv i gläntan. Jag saknar det där onödiga, men som ändå är så värdefullt.

Nu har jag börjat lyssna på Håkan hellström och fick insivativet från Saras blogg. Nu är jag fast i träsket och Jasmine från min gamla klass. Jag förstår vad du menar när du säger att du gillar Håkan Hellström och känn ingen sorg för mig Göteborg släpper inte huvudet i första taget. Dessutom bär han ju hängslen. Vilket är ett plus:)

Helgen har varigt bra med kusinbesök och dataspel. Och nu kommer som vanligt. Den kaoitiska måndagen. / Rasmus

Nu sitter jag här med solen utanför fönstret.Glad och rofylld över att min mattelärare skulle till Ystad i skåne och därmed var matte och Cadlektionen inställd. dvs. Alla lektioner för dagen och det känns så bra att sluta elva istället för fyra. Jag har ju idrottsprov imorgon och jag behöver underhålla mig själv lite på nätet innan jag pluggar inför det.

Men även fast jag är ledig så måste jag till Stadium och lämna in mina nya skor vars snörningshål gick sönder efter bara några dagars andvändning. Och säg om jag blir lite illsken över att sätta på mig vinterkängorna igen.  Våren är här ju:) bort med kängor och vantar, och in med hängslen och t-shirt.

Det där med hängslen var att förra helgen köpe jag ett par. Min nya stil som jag kallar det är:

Mörkblå chinos, vit, eller ljus t-shirt och svarta hängslen. Snyggt. Men eftersom våren/vintern hänger kvar är det lite kallt. 

Idag blir en såndär fixardag, kom på att jag måste åka till Dellner i vika och lämna in en lapp om att jag vill jobba där i sommar igen. Jag hoppas på det bästa och jag kan säga att jag har tur att jag jobbade på dellner. ett företag som går bra i lågkonjunturen.

Ps. Cad är ritteknik på datorn och här kommer två bilder. En på snörningshålet som var trasigt och på mig i hängslen.

Jag har en steroveckarklocka som varje morgon kl 7 spräcker på med Spice girls musik. Själv ligger jag där i sängen och vill inte gå upp. Spice girls musiken varar i 20 minuter. Innan nästa medel som ska få mig att gå upp kommer. Väckar klockan. Men även fast den finns händer det att jag kan komma en 20 min försent till skolan. Är en riktig seg dragare och i fredags frågade min bildlärare om jag hade en väckarklocka. Tro mig jag har två :p

Är du en person som gillar gå näck? att gå runt hel naken i huset?Jag gillar det inte och blir alltid lika nervös och pirrig varje gång jag gör det, även om det inte är någon hemma. Fantsier om att grannen står med kikare i fönsteret  kommer och det dröjer inte lång tid innan kläderna är på igen.

Jag vet inte om jag är konstig men jag känner mig så oskyddad när jag är naken. Skulle aldrig falla mig in att sitta som gubbarna i simhallens bastu. Bredbent och naken med en öl i handen. Inget för mig.

Jag har ju glömt att presentera mig själv. Men jag är en vanlig.  Eller vanlig vad vet jag:P kille som går teknikprogrammet på hbo (haraldsbogymnasiet) i Falun. Sedan dagen på Teknik och hbo så har en ledsnare och mer seriös Rasmus trädigt fram. Det är nämligen så. Att jag saknar att ha den där riktiga kompisen att hänga med i skolan.När jag gick i grundskolan kände jag mig trygg och kunde alltid vara med någon. Detta är inte lika självklart längre.  Men jag hoppas.

Det finns en sak som stärker mig. Det är Jonas Gardell. Under Jonas uppväxt var han själv mobbad och på stjärnorna på slottet sa han något i form med: Sverige måste ha några mobbade personer. När man är själv hinner man samla väldigt många tankar och det gör att nya tankar och ideer sätts. Nu ärju inte jag så mobbad. men det kan vara skönt att veta.

Detta var min skolsiutation. På fritiden åker jag längdskidor, spelar saxofon och kanske någon vecka tar en längd i simbassängen.  Simning är ett tuggummmi som jag först svalde men sedan spotta ut. Och nu kan jag säga att jag tar lite av eftersmaken. Men när terminen är slut och solen spricker med glädje inom mig, då ska jag lämna simningen förgått och göra saker som jag mår bra av.

De som inte känner mig så bra.:

Sedan barnsben har jag simmat. Fram och tillbaka i lungnets 25m bassäng. I simhallen har jag träffat många goa människor och haft mycket kul. Men det finns en baksida. Simning är en väldigt seriös sport. Och om man simmar mest för att träffa vänner platsar man inte. Det är tävlingssimning som gäller.Sorligt men sant.

Är det något mer så bara att fråga:) / Rasmus

Idag har jag fått två kedjebrev om denna speciella timme. Ni kanske har fått fler. Och tycker att jag är totalmobbad. Men det är något.

utförandet:

Inte så lyckat. Det är ju en lördags kväll och jag och polarna från gamla klassen ska titta på film ute i ladan. Det vi bidrog med var:

Under timmen som man skulle släcka ner allt så spela vi sällskapsspel istället för att se på tv. Och släckte ner alla lampor och endast uffes mobillampa till ljuskälla. Ops. Glömde en sänglampa. Fy rasmus. Men det var svårt att se alla fall.

Nu sitter jag här och vill göra en total make over. Men praktiskt sätt så vet jag inte hur det ska gå till. Men jag vill förändra. Och kanske börja se glädje och komma ner på jorden igen." Blev dissad för ett x antal veckor sen"

Första tuggan. Mintsmaken sprakar igenom. Du tuggar en tugga till nästan lika god. Men allteftersom börjar tuggumit gå från hård form till mjuk form och smaken blir dovare. Nu när tuggumit är bearbetat blir det inte lika spännande i munnen längre. Men fortfarande är det gott. Vissa tuggumin spottar vi ut redan kanske efter 5 min vissa varar i en timme. Ibland råkar du kanske svälja ett. Detta tuggumi varar i mer än 24 timmar.

Nu ska vi sätta om detta i livet och ord. Allt som är nytt brukar vara väldigt kul och spännande i böjan. Jag kommer själv ihåg hur lyckade mina första längdskidträningar var. När man får nya vänner. Vissa är goast i början som sedan mattas av och vänskapen börjar sprida sig. De är snälla och hjälper en. Men inte allt för sällan byter vi ut dom efter några år. De  spottar vi ut, förutom vissa som vi sväljer. De som varar. Livet ut.

Detta gälller också självklart i skolan och karriärsväg. Vissa jobb funderar vi på och kanske smakar lite på genom att praktisera på exempelvis en resturang. Men sedan. Kanske vi upptäcker. Det är var ju inte så kul och spottar ut det. Vi smakar på Journalist istället. Mmm. Detta smakar betydligt bättre och vi sväljer.

Som sagt livet är som ett tuggumi. Så nu när vi klagar över tuggumin som sitter under bänkarna i skolan. De är mer än så.