Första tuggan. Mintsmaken sprakar igenom. Du tuggar en tugga till nästan lika god. Men allteftersom börjar tuggumit gå från hård form till mjuk form och smaken blir dovare. Nu när tuggumit är bearbetat blir det inte lika spännande i munnen längre. Men fortfarande är det gott. Vissa tuggumin spottar vi ut redan kanske efter 5 min vissa varar i en timme. Ibland råkar du kanske svälja ett. Detta tuggumi varar i mer än 24 timmar.

Nu ska vi sätta om detta i livet och ord. Allt som är nytt brukar vara väldigt kul och spännande i böjan. Jag kommer själv ihåg hur lyckade mina första längdskidträningar var. När man får nya vänner. Vissa är goast i början som sedan mattas av och vänskapen börjar sprida sig. De är snälla och hjälper en. Men inte allt för sällan byter vi ut dom efter några år. De  spottar vi ut, förutom vissa som vi sväljer. De som varar. Livet ut.

Detta gälller också självklart i skolan och karriärsväg. Vissa jobb funderar vi på och kanske smakar lite på genom att praktisera på exempelvis en resturang. Men sedan. Kanske vi upptäcker. Det är var ju inte så kul och spottar ut det. Vi smakar på Journalist istället. Mmm. Detta smakar betydligt bättre och vi sväljer.

Som sagt livet är som ett tuggumi. Så nu när vi klagar över tuggumin som sitter under bänkarna i skolan. De är mer än så.

 

Ida Palander

28 mars 2009 16:49

Det är ju faktikst exakt så som du skriver.
Jag känner exakt samma.
Fortsätt att kämpa och skriv mer i din blogg.
/Ida

http://www.livetomida.blogg.se

 

Amisa

29 mars 2009 03:02

Det är nog bra att vi inte redan i början av våra liv vet precis vad som kommer att hända! Vad tråkigt det skulle vara. Men någon klok människa har någon gång sagt att man sällan ångrar det man gjort i sitt liv, däremot ångrar man ofta att man avstått från att ta chanser man haft!

http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Med Håkan Hellstöms låt, "Nu kan du få mig så lätt" i bakgrunden skriver jag denna blogg som vars ide blev till en dag när jag cyklade hem från jobbet. (Dellner couplers i vika) Där jag jobbar som lagerarbetare och anledningen till att jag inte h...

Idag kommer den sista delen av mina drömyrken. Vägarbetare. Något som en sommardag bara kom in, och som jag inte är riktigt säker på om jag vill vara livet ut. Med tanke på förslitningsskador och säkerheten ute på vägarna är ju inte den högsta.    D...

Del 3 av 4   Nu menar jag inte skräddare som flyger ovanför vattenytan utan att jag ska bli en skräddare. En som syr, som har hemmasydda kläder. Hjälper folk att sy om byxor så de får bättre form. Utvecklar nya plagg osv. Jag tycker om tanken och kan...

Här kommer fortsättningen på mina 4 drömyrken.    Kock - Vad vill du bli när du blir stor? frågar Faster. Rasmus som är 4 år tänker på de få yrken som han faktiskt kan. Städare. Kassör och kock och några till. På tungan sätter han: - kock, svarar ja...

Idag har jag varigt i stocklholm och tittat på när min mamma har gjort sin halvtidseminarie i sin forskning om behandling av kolpatienter på bästa sätt. Så på Karolinska sjukhuset har hon presenterat sin forskning så här långt och jag var nog inte de...